Fotomässan

I dag var jag på Fotomässan ute i Älvsjö. Det var första gången jag besökte den och tyvärr blev jag besviken. Visst, det fanns några fina utställningar men inte så mycket mer som föll mig i smaken. Det fanns mest väldigt stora montrar med väldigt stora loggor och väldigt lite innehåll. Dagens höjdpunk var när jag köpte en pralin för 5 kronor hos Pralinhuset. Ni ser. Jag tog lite bilder, men det blev ju mest på människor som provfotar med kameror/objektiv (=inte så kul). Men den här mannen kanske några av er känner igen:

Nästa år smyger jag nog in på mässan som var vägg i vägg, Sci-fi-mässan. Där kan man i alla fall få lite roliga bilder, haha.

/S.

Tomten + massa snälla barn

I dag fick NK finbesök av självaste tomten!

Massa snälla barn stod i kö för att få lämna sin önskelista och för att få berätta för tomten vad man ville ha i julklapp.

Nu får vi hålla en tumme för att alla får precis det som de önskat sig.

/S.

Hemmagjord pizza

För några dagar sedan gjorde vi den här fantastiska pizzan. Sconesbotten, goudaost, getost, valnötter och massa honung. Och då kanske ni tänker: Honung på pizza? Och då säger jag: Jajamensan, om nom nom! Jag tycker att det här är det absolut godaste man kan ha på en pizza. Och gör vi den inte själva så är det den vi går och köper på pizzerian nere på hörnet. Mums!

/S.

Mer Babian

När jag var på fotoworkshopen i somras fotade jag bland annat ett band som heter Babian. Det är ett band som är riktigt jäkla kul att fota. Nu är det så att de äntligen valt att pallra sig hit till Stockholm, så jag ska försöka se dem när de spelar på Debaser i början av december. Peppar redan!

Här är några fler bilder från när jag såg dem i somras på Peace&Love:

/S.

Harry Potter 7, pt 1

Film: Harry Potter and the Deathly Hallows, part 1

Jag älskar Harry Potter och har gjort det sedan jag var väldigt liten. Det var alltid nedräkning tills när nästa bok skulle komma. Läsa ut dem på en dag. Läsa på engelska. Läsa på svenska. Köa 18 timmar för sista boken, osv. Jag var helt enkelt otroligt pepp inför premiären av filmen. Inte ens ljumna recensioner kunde avskräcka mig. Till slut satt jag i Sergels salong 1 och väntade. Filmen började till publikens jubel. Rysningar, åh.

Tyvärr var inte filmen särskilt bra. Den var seg och utdragen, alla scener skulle mest hela tiden ha en komisk twist som inte alls var särskilt kul, men det värsta var nog hur fult gjort allt var. När Hermione skulle berätta sagan om dödsrelikerna, ja, det tar nog priset. Pinsammare och fulare animation får man leta efter. Inte ens filmens slut kändes särskilt spännande. Vad är det som har hänt? Jag är ändå en av de som tyckt om de senaste filmerna.

Men jag har ändå någon förhoppning om att pt 2 kommer att bli bra. Första halvan av sjunde boken ÄR sämre än andra halven. Egentligen ska väl regissören ha en eloge att han lyckas göra en film på första halven som inte bara går ut på ett evigt tältande i skogen. Men nej, första halvan var en besvikelse. Nu håller jag tummarna för sista delen.

Betyg: 2/5

/S.

Lilla sjuklingen

Jag har världens bästa hund. För ett tag sedan fick vi reda på att hon hade fått cancer igen och det gjorde mig så otroligt ledsen. Förra gången ringde pappa när jag var på semester i Italien och berättade om hur det var med hunden och att hon skulle opereras. Det dröjde massa dagar tills jag fick träffa henne och jag var hela tiden rädd att hon inte skulle klara sig. Bara tanken på att min lilla hund kanske inte skulle klara sig gjorde väldigt ont i hjärtat. Som tur var gick allt bra. Hon blev några organ tommare men hon fanns kvar. Däremot ville hon knappt äta. När jag kom hem från Italien åkte jag direkt till hunden och lät henne äta godis ur min hand. Med tiden blev hon bättre och till slut var hon sitt gamla jag igen. Så när pappa ringde och sa att hon hade fått cancer igen blev jag otroligt ledsen. Jag visste att hon var pigg men jag var ändå rädd att hon inte skulle vakna upp ur narkosen. Jag tänkte på det i flera dagar och pappa fick hålla mig uppdaterad med sms under operationsdagens gång. Men visst vaknade hon! Och jag blev så lättad. I dag åkte jag och hälsade på henne och hon hade sin vanliga aptit. Vi firade att hon var en glad och pigg hund genom att ge henne lite Fars dags-bullar, vilket hon slukade direkt. Om drygt en vecka ska hon få ta bort stygnen som går över nästan hela hennes mage. Då får hon äntligen slippa den jobbiga tratten som är i vägen när hon försöker leka med bollen eller äta godispinnar.

/S.

Fantastiskt, Håkan!

I går var jag på en av de bästa spelningarna jag varit på, någonsin. Håkan Hellström på Hovet. Och inte bland det bästa bara vad gäller Håkan utan vad gäller … ja, allt. Det var helt fantastiskt från början (Dom där jag kommer ifrån) till slut (Vi två 17 år). Publiken var otroligt taggad. Håkan var otroligt taggad. Allt var upplagt för att det skulle bli fantastiskt. Och HUR fantastiskt var det inte? Bästa stunden var nog när konfettin kom och jag log som ett fån och hoppade och skrek och kunde verkligen inte göra annat. Om det är något jag ska klaga på så är det väl att jag hade velat höra ännu fler låtar från nya skivan. Men eftersom jag ändå rankar den här som något av det bästa jag sett gör det uppenbarligen ändå inte så mycket att han inte spelade fler nya låtar. Jag var mållös efter spelningen, fick inte fram något enda vettigt att säga. Jag vet fortfarande inte vad jag ska säga mer än att det var fantastiskt bra.

Hoppas nästa spelning i Stockholm inte dröjer allt för länge. Och att han spelar fler datum efter varandra, så att jag kan gå och njuta av en spelning och förhoppningsvis plåta en annan, hehe!

/S.

Förhandsvisning: Cornelis

Film: Cornelis

Jag har alltså varit och sett på Cornelis i kväll och OJ vilka förväntningar jag hade! Jag skulle inte kunna tycka att den här filmen var annat än bra, det visste jag redan innan jag gick in i salongen. Men jag hade fel. Den var inte särskilt speciell över huvud taget, tyvärr. Visst, den hade fint foto, känns tidstrogen och låtarna är ju bra så soundtracket var trevligt. Filmen hade egentligen ett stort problem som förstörde det mesta, den var alldeles för fragmentarisk. Det verkar vara något mål i sig med filmen att få med varenda lite händelse som biopubliken någonsin skulle kunna ha hört talas om. Till slut blev allt bara platt och tråkigt. Jag hinner aldrig bli känslomässigt engagerad i någonting innan det är borta. Jag tar inte ens lite illa vid mig när det kommer scener vars enda syfte är att få publiken att få den där klumpen i magen och känslan av att usch usch usch hur kunde allt bli såhär? Han är en urusel make! Jaha? Han är en värdelös far! Jaha? Nej, jag kände ingenting av det där som det var meningen att jag skulle känna. De försökte ta med lite om alldeles för mycket och det blev bara rörigt och dåligt. Flera scener känns helt irrelevanta för handlingen och jag kollade på klockan precis för många gånger för att den här filmen ens skulle kunna få godkänt. Nä, det var en fin tanke som slutade vid en tanke och inte lyckades bli mycket mer än så. Cornelis kommer inte bli något som jag rekommenderar. Fast en kille som gick ut ur salongen samtidigt som jag sa att den var ”skitbra”, så …  hoppas att ni som ser den håller med honom istället för mig.

Betyg: 2/5

/S.